Närpes Pensionärsförening

Närpes pensionärer på hemlig resa 12.6.2019

03.07.2019 kl. 08:18
En lite kylig men solig onsdagsmorgon samlades pigga och glada pensionärer och for iväg norrut tillsammans med reseledarna Siv, Britta och Pia samt busschauffören Tomas.

Och vart var vi då på väg? Ganska snart inledde Pia en frågesport som gav ledtrådar till vårt huvudsakliga resmål. Vi for genom Runsor och Smedsby och vår första paus hälls vid Tottesunds herrgård, där vi bjöds på kaffe och Tottesnittar medan Håkan Nylund berättade om husets historia. Den första herrgården byggdes på 1600-talet, på 1730-talet blev herrgården översteboställe och Gustav von Numers är den sista översten som bott där. Nylund berättade att fyra generationer v. Numers är begravda invid Maxmo kyrka. Efter att ha stått tom en längre tid köpte Maxmo kommun herrgården 1946 och under två etapper bodde karelare här. Huset var kommunkansli fram till 2007. "Nytt liv i Tottesund" hembygdsförening i Vörå-Maxmo ansvarar nu för huset som senast renoverades 2018. 

Nylund guidade oss genom de olika rummen och presenterade Mannerheimutställningen och Sibeliusutställningen samt berättade bl.a. anekdoten om "vita damen". Efter att vi alla i lugn och ro bekantat oss med det som var av intresse för var och en, fortsatte färden norrut via Oravais, Munsala och Nykarleby. Våra pålästa reseledare och chauffören berättade under resans gång om orternas historia samt om verksamheten både i dåtid och nutid.

Från Nykarleby for vi längs Sju broars väg som sträcker sig från Nykarleby via Jakobstad och Larsmo till Karleby. Vägen kallas "Sju broars väg" efter broarna (Fårholmsbron, Tjuvörsbron, Storströmsbron, Gertrudsbon,  Åköströmsbron, Vattulngsbron och Hickaröbron) som förbinder Jakobstad med Karleby genom Larsmo och Öja. Vi fick veta att det finns över 360 öar i Larsmosjön som är en sötvattensjö och här finns över 2000 fritidshus. en del av dessa hyrs ut åt ryska turister, som hämtas i Helsingfors och återbördas dit då semestern är slut. Larsmo är en barnrik kommun och invånarantalet ökar varje år.

Lagom till lunch var vi framme vid Öja byacenter där vi njöt av en mycket smaklig lunch som intogs i skolmatsalen i ett nytt fint hus på stranden av Larsmosjön. Långöbyagille driver verksamheten och en kock är anställd hela året i det mångfunktionella huset (byggår 2005), där staden hyr in sig och man kan hyra utrymmen för olika evenemang som bröllop, företagsbesök osv. Under skolterminerna tillreds mat åt skoleleverna, dagisbarnen och förskolebarnen. Café Bryggan finns i ans,utning till huset och det är öppet 7 dagar i veckan sommartid. Vi hade tillfälle att ströva omkring efter maten, innan färden fortsatte och det kändes skönt att få sträcka på benen efter en halvdags sittande i buss. Vi hade fått svaret på frågesportfrågorna - vi var på väg till Karleby och Esa Tiainen var konstnären vars akvareller illustrerade första frågan och sista frågan gällde Nattens Dagblad.

På Mannerheimplatsen i Karleby möttes vi av den mycket kunniga, lokala guiden G Plogman som följde med på en guidad rundtur i buss genom de olika stadsdelarna börjande med Norrstan. Gamlakarleby grundades av Gustaf II Adolf och fick stadsrättigheter 7.9.1620. Då var invånarantalet 150 och nu är det nästan 48.000. Av stadens befolkning är 13 % svenska. Gamla rådhuset är nu hemvist för Mellersta Österbottens kammarorkester, Vid torget finns också Handelsbanken, stadens äldsta stenhus som varit sjukhus för fattiga människor.

Vi for från torget längs Storgatan till Neristan där det finns ca 200 skyddade hus. Guiden berättade om Ernst v. Knape, vars staty finns i Engelska parken. Där finns också Engelska båthuset, som hyser den enda kvarvarande landstigningsbåten (från Krimkriget) av den typen i hela världen. Information om Graftonaffären fick vi också. Förutom Engelska parken presenterades ockskå Chydeniusparken, Västra parken och Havsparken. I Chydeniusparken finns en staty föreställande Anders Cjydenkus och i Västra parken finns Karl G Nylunds Svallvågsstaty från 1973. 

Vår rundtur gick vidare till den havsnära stadsdelen Beckbruket, ett f.d. militärområde och vi såg området där bostadsmässan arrangerats 2011.

Vi fick veta mera eller friska upp vårt minne rörande stadens kända män som Chydenius och Snellman. Guiden berättade också om Katrine garvgård med vita vintergravar. 

Karleby var tidigare känd som skinnstaden, men numera är den mera känd som industristad, skolstad, kulturstad och i idrottssammanhang. Där finns kemisk- och metallindustri. 

Universitetscenter samarbetar med olika universtitet,  yrkeshögskolan Centria. Snellmanssalen är konsertsal. Kaupunginteatteris hus byggdes på ½ år 1927.  Besökare, intresserade av museibesök har flera alternativ - i museikvarteret finns ITE-museum, K.H. Renlunds museum, Lassanderska huset, Pedagogiet (Finlands äldsta profana träbyggnad i stadsmiljö), Rooska gården med museibutiken. I friluftsområdet Sandhagen finna Kipparihalli och staden har en ishall. Badcentret heter Vesiveijari. Vi bekantade inte oss med affdärerna alls men det finns Chydenius köpcenter med gågata och sommartid ordnar guideföreningen kvällstorg på onsdagarna. 

Döremot besökte vi kyrkbacken. 1375 nmns namnet Karleby första gången i skrift. Man ba om hjälp  av den Heliga Birgitta och Karleby sockenkyrka byggades i slutet av 1400-talet - början av 1500-talet. Blev senare korskyrka under Anders Chydenius tid. Nuvarande kyrka blev färdig 1960 och den är tredje kyrkan på samma plats.

Anders Chydenius födde i Sotkamo i en prästfamilj. Då fadern blev präst i Karleby flyttade familjen dit. Chydenius var en god talare och bra skribent. Han var representant i riksdagen i Stockholm och talade bl.a. för seglationsfrihet för några av städerna längs kusten. Karleby var en uppstad, men fick senare stapelrättigheter på senare hälften av 1700-talet. Chydenius var också intresserad av ekonomi. Han var med om att stifta en lag om religionsfrihet för katoliker och judar och Lag om tryckfrihet, den äldsta i hela världen.

På museiiområdet finns nu förutom den gamla prästgården bl.a. en väderkvarn, stall , bodar och loft. I Traditionskvarteren bor folk i hus som flyttats dit och bevaras. Vid vårt besök rökade likvagnen vara ute på gården för översyn. den skulle nämligen användas i samband med en begravning inom kort, då en "hästkarl" uttalat ett önskemål om att han sista färd skulle företas med häst och vagn.

Konstaterades att Karlby har goda trafikförbindelser : tåg till Helsingfors, flyg från Kronoby och tre riksvägar.

Mellersta Österbottens Centralsjukhus sköter sjukvården med 220 - 230 vårdplatser.

Efter den omfattande rundturen fortsatte färden till Mustakari och Gamlakarleby Segelförenings rf:s klubbhus som var  sista anhalten på resan och i lugn och ro intogs eftermiddagskaffet med jordbuggstårta innan 63, kanske  inte lika pigga som på morgonen, men nöjda pensionärer påbörjade hemresan. Vi är tacksamma för att de reseansvariga lyckats ordna en innehållsrik och trevlig resa också i år och likaså chauffören är värd ett stort tack.

BILDER FRÅN RESAN HITTAR NI UNDER BILDER I VÄNSTRA KANTEN!

Maja Nordmyr